HISTORIK

Den 9 juni 1903 bildades "Kvinnliga Kontoristföreningen i Stockholm" vid ett möte på Arbetarinstitutet. 

Affärsvärlden var vid sekelskiftet en fullständigt mansdominerad värld, som kvinnorna nu började ta sig in i. Varför just kontorsarbete kom att spela en viktig roll för kvinnors försörjning i Stockholm vid den tiden har flera förklaringar. Stockholm som vid sekelskiftet var den viktigaste industristaden i landet, växte i takt med industrialiseringen. Det uppstod ett ständigt ökande antal arbetsplatser inom handel och administration. För kvinnornas del spelade befolkningssituationen en viktig roll eftersom det rådde stort kvinnoöverskott. Det hade börjat jäsa bland kvinnorna, de ville känna sig självständiga och ha rätt att själva försörja sig. En rad kvinnorörelser växte fram, bland andra rösträttsrörelsen. För många ogifta kvinnor ur medelklassen blev kontorsarbete strängt taget den enda möjligheten till försörjning.  Deras arbetsförhållanden och löner var helt oreglerade. Kvinnorna var utlämnade till arbetsgivarnas godtycke då det rörde sig om hur lång arbetstiden var, om de fick betald semester eller någon semester alls.

Redan tidigt 1900-tal började KKFs medlemmar att samla ihop pengar till ett eget sommarhem och 1916, mitt under första världskrigets mat- och penningbrist, beslöt man sig för att starta bygget. Medlemmarna arbetade själva med röjning och hantlangning på tomten, de hade egen potatisåker bakom huset och hade en källa  i skogen där de hämtade vatten, senare grävde de en egen  brunn. Solhöjden i Södra Ängby blev snabbt mycket populärt och medlemmarna stod i kö för att få komma hit ut på sina lediga dagar. Många tillbringade veckor och hela somrar här.

Kontorens Platsförmedling, som bildades 1918, var ett samarbetsorgan för Kvinnliga Kontoristföreningen, Sveriges Kontoristförening, Mercuri-Schartauanerna, m fl. Kontorens Vikariatservice startade sin verksamhet 1964 och avvecklades 1994.

historik_2png